i am me. scars and all. i am me,wild and free

Lilla blåbär

Lilla blåbär.
Vackra du.
I några veckor fanns du under mitt hjärta.
I några veckor fick du växa och finnas.
I all evighet vilar du i mitt hjärta.

Lilla Blåbär.
En kort tid var du min största vånda och min stora skräck.
En kort tid var du min framtid och min nutid.
I all evighet vilar du i mina sinnen.
Jag andas dig i vareviga andetag.
Ur varje gryning föds en ny dag, med nya tag.

I all evighet bär jag dig inom mig, som ett av mina vackraste minnen.
Du är min största längtan, min stora sorg. Mitt svåraste minne.
Men min kärlek den har du alltid kvar

Lilla Blåbär.
Du fick aldrig chansen

Faller utåt - ur existens

Kvävande
Tyngande
Smärtsamt

Ner i mörkret, blodiga armar, trötta ögon.

Djupa sår i själen.
Tunga ord i sinnet.

Det jag aldrig kunde vinna gick ni andra bort med.

Era liv fortsätter, mitt är satt på paus.

Här står jag och skriker, men ingen hör.

Rummet är fullt och alla ansikten ler, men ingen hör.
Inte ens den minsta lilla reaktion, inte ens ett fladder i en ögonvrå.

Jag har gått förlorad och jag är inte längre med i den här världen.

Jag bara existerar

just like butterflies

distant memories apears.
Flies beneth my eyes like butterflies.
Soon they're traped in the web i weave just like thos distant dreams.

Fly my dreams fly, flee the shadow become one with the pain I wear

3 eller 2. Ensamhet känns för svårt

Mitt hjärta fylls av tomhet, av brutna löften och förlorade slag.
Mina sinnen är förmörkade av det faktum att vi inte längre är du och jag.
Min kärlek till dig kommer aldrig blekna, din plats i mitt hjärta kommer aldrig försvinna.

Jag försökte nå ut till dig men vet inte längre om du finns kvar.
Vill dela mitt liv med dig men du är helt klart onåbar.
Vet att mina ord gör dig illa, vill inte att du ska lida.
Kan inte hantera, behöver någon att konsultera.

Funderar länge och väl.
Vad vågar jag berätta, vad kan jag säga av allt det som vill ut.
Min värld är kantig och otydlig.
Vet inte vad som är rätt och fel när det gäller att öppna sig.

Kan inte hantera.
Du.

Älskar dig.

Från tunga dagar

Ett axplock från tiden då allt var svart och sorgen var ett faktum

Slut.

Jag är slut, liksom förbrukad.
Inga krafter kvar, allt är utnyttjat och återanvänt till sista droppen.

Jag har vänt och vridit på mig själv.
Töjt och sträckt mig tills jag blev så tunn att jag brast.
Jag har vrängt mig ut och in, skrapat upp all energi med en skalpell.
Nu finns det bara tomma slamsor kvar.
Ett skal, utan värde, förlorat liv.

Jag har kämpat, skrikit och gråtit.
Jag har skakat i ångestattacker och kämpat för att mina sargade lungor ska få tillräckligt med luft.
Jag har kännt banden dras åt kring bröstkorgen, tills allt mitt inre var platt och tomt.
Ingen luft och ett skenande hjärta.
Kallsvettig, panikslagen, rödgråten och full med ångest.
Jag har låtit mitt blod rinna ur djupa fåror, jag har hatat, ignorerat, levt ut och förstärkt mina känslor.
Jag har förträngt, försökt se frammåt och försökt att se stark ut.
Utan minsta resultat och nu är jag slut.
Liksom förbrukad.
Utan värde, ingen vilja, utan ork.


Jag är slut, liksom förbrukad.

Jag har dödat dig (för jag vill inte ha dig längre)

Ignoranta jävla as!

 

Jag vill sarga dig, skada dig.


I mitt huvud har jag satt pistolen mot ditt huvud och kramat om avtryckaren så många gånger.
Nu är det slutgiltigt.

För mig är du död och borta.
Snart försvinner jag för gott, bort från dig.
Bort från dina ickeord och dina iskalla handlingar.

Jag vill inte ha dig längre, hur ont det än gör.
Jag vill inte ha dig längre, hur lång tid det än tar!

Jag vill inte vara med dig längre, hur mycket det än skadar mig.

Med ord sa du att vi hörde ihop, dina handlingar den här senaste tiden har bara pekat på motsatsen.
På grund av DIG har vi glidit isär. Jag gjorde bara valet att fullfölja det DU har påbörjat.

Det var sista gången nu!


Ihopskrivet för att läka tudelad själ.

Vinkelträd på vinkelrad.

Gammalgren på gammalgran.

Gammalsjäl i gammalkropp.

Gammalstrid i gammaltid.

Dammigdag på solskensberg.

Gammaltdrag under gammalman.

 

Guldigsäng på silvrigäng.

 

Gammalkärlek dödasaldrig.

My heart goes two ways

Spaces between us.
I feel like I'm being ripped apart.
My heart goes two ways.
Beating, bleeding.
For you.
I want to feel like I belong. I want to be a part of something great.

But all I feel is numb.
All I hear is silence.
All that's left is a broken me.
Numbness
The spaces between us.
Everything's tearing me apart. Eating me from inside.

My heart goes two ways.
Beating, bleeding.
For you.
Why?

I wish I could quit you, cus all you do is make me sick.
My heart goes two ways.
Bleeding, beating.
All for you.
Spaces between us.
I wish I could tear the silence apart.
Fight away the fears in my heart,
Escape from all the sadness.

My heart goes two ways.
Bleeding. Beating. Fighting.
All because of you.

My heart goes two ways.
And I don't want it anymore.

Spaces between us.

Idag

Idag är jag tom.
Förändrar och borta.

Idag är jag ihålig.
Utan hopp, ingen framtid.

Idag är jag kall.
Utan kärlek, bortom all räddning.

Var är du, jag behöver dig så..

Smärta

Du rev ner min mur.
Återigen.
Dina handlingar, dina ord, du.
Det här var ditt och mitt.
Bara vårt, i vår värld.
Vackert!
Ditt svek - min smärta, mina tårar.
Varför spottade du mig inte bara rakt i ansiktet?
Vår låt den förstör du, förpestar... Du är så jävla äcklig!
Det var bara du och jag, men inte ens det kunde jag få ha...
Det var så vackert, så skimrande och så fridfullt.
Sen gör du så här.
Förstör, skär och sliter i tu det som lilla som var vi.
Allt som detta betydde för mig det trampar du på, skrattar åt. Förstör.
Du rev ner min mur.
Återigen.
Ingen påverkar mig som du, ingen har en sådan vacker plats i mitt hjärta som du och detta är vad jag får tillbaks?
Varför ser du inte vad du gör?
Du underbara, älskade, betydelsefulla, fina man.
Varför river du ner mina murar med dina elakheter?
Du har så många bättre sidor!
Gör mig inte illa mer!


Smärta


Smärta II

Varför gör du så här, vad har jag gjort dig?
Smärta.
Du gör mig illa.
Vad har jag gjort?
Varför förnedrar du mig så?
Jag trodde att det här var ditt och mitt, bara vårat, men nej. Jag misstog mig. Som alltid när det gäller dig.
Jag vill bort, försvinna.
Du drar ner mig, river mina murar.
Lämnar mig naken och oskyddad.
Handfallen.
Okapabel till att försvara mig och då slår du. Igen och igen.
Varför?
Det var ju vi.
Du och Jag, mot allt.
Vår underbara sommar.
Men nej, inte nu.
Aldrig mer, jag hoppas att du någon gång inser vad du förlorade. Vad du kunde ha haft. Så kan du sitta där i din ensamhet.
Jag vet att jag är bättre, att jag förtjänar mer och ändå är det dig jag klamrar mig fast vid.
Varför?
Sluta kämpa, det är inte värt det, jag förstör mig själv. Du ger mig inget tillbaks.
Jag orkar inte mer, nu vill jag bara bort!
Smärta.
Slutgiltigt..

Du gör mig likgiltig, trots det är du det jag vill ha. För en kort stund. Bara vi. Men nej. Nu är det slut.
Smärta.
Oövervinnlig.

Det är så fruktansvärt tomt igen

Så ekande tomt, det är smärtsamt tomt.
Allt har dämpats, avtrubbats.
Jag har blivit ännu kallare.
Vart tog jag vägen?
Den glada, spralliga, och goa tjejen.
Vem tog "jag" ur mig?

Inte ens dig har jag, för du kan aldrig bli det jag behöver.
Tror inte du vill vara det heller, inte fullt ut.
Det gör så fruktansvärt ont!
Jag behöver dig så!

Förlåt mig min svaghet!

Vad det sliter och river i mammas hjärta när du lider!
Vad jag önskar att jag kunde hjälpa dig!
Älskade, vackra, underbara unge!
Förlåt mamma för att hon är så svag, för att hon inte kan hjälpa dig när du behöver det!
Jag älskar dig så och ändå sviker jag dig, gång på gång på gång!

Det gör så ont i mig, jag älskar dig!!
Men inget kan lätta mitt samvete, förlåt mig!
Jag älskar dig!

Jag svek dig

En sådan genomgående smärta, rakt in.
River i mig, sliter mig i bitar.
Jag som redan var trasig.
Full med sprickor.
Min hjälplöshet, mitt misslyckande.
Det är din smärta..
kan du någonsin förlåta mig?

L

Could we do it all over again?


I'm still standing here.
Think, I'm waiting though I said I wouldn't
Think my heart is tearing
Won't you help me mend?

Why'd you have to leave me here
Why do I even care
You poisoned me

Just leave me alone.

Please

Words by me

unspoken

Stars shine, night so bright.
Times fly, wanna get by.
Stars shine, no flight.
Time shine, we're making it night by night


Publicerad 2011-01-10 kl 18:32

ajsomensommarvals

Noli me tangere

För det gör så förbannat ont när du tar på mig.

Men det gör mer ont när du inte är här.

Ändå sitter du där. Nära, ett futtigt stenkast bort.
jag kan bara resa mig upp och gå till dig.

Men du vill nog inte ha mig längre.

 

Nej du har stängt den förbannade dörren.

Så jag föll utåt andades salva i vida cirklar och lät dina fingrars kärlek sprida sig över en annan kvinnas kropp.

Jag lät tangoparet dansa tills dina fingrar sa stopp.

 

Jag stod ute i dimman helt av. helt ur. Blekt.

 

Avlsagen.

 

För utan dina andetag är jag billigare än vad hon någonsin var.

 

Vart tog du vägen och vad gjorde jag för fel?


Publicerad 2009-04-17 kl 13:42


Förevigt (Gemensamt liv)

Jag vet att jag sa att förevigt skulle spenderas med dig och jag kan bara tänka mig hur det kändes när jag svek dig.
Jag vet att jag sa att jag förstod dig, att jag förstod allt och det gör jag.
Jag förstår allt för väl, både dig och mig.

Jag ser dina rädslor, jag läser dig som en öppen bok.

Men jag är trött älskling, vettskrämd älskling, emotionellt död älskling.
Din kyla gör mig rädd, ditt sätt att verka helt oberörd av mig gör mig ledsen.
Din ignorans plågar mig sakta men säkert över kanten.

Ser du inte att du driver mig ifrån dig?
Ser du inte att det är DU som felar här?!
Jag gör så gott jag kan, försöker älska utan att begära något tillbaks.
Förstår utan att begära att du ska lyssna på mig.

Men din kyla driver mig bort, håller mig på distans.

Det är som att vi bara var en fånig sport.

Jag älskade dig. Jag älskar dig.

Jag vill dela mig med dig. Jag vill leva mitt liv med dig.

Släpp in mig, spring inte ifrån mig.

Publicerad 2009-04-14 kl 10:35

förvirringspoesi med baklängestouch

Banka min själ blå och randig

 

Dunka mitt underliv rött och rutigt

 

Faller du igenom liksom jag?

 

Fast alla vet ju att jag har slutat falla jag är en sådan som

r

a

s

a

 

r

 

Fast i panikfart, kometen skulle bli avundsjuk och spränga mig till ingenting.

 

Minns du då vi vred oss själva ut och in?

 

Brände våra kroppar med stearin och cigg?

 

Vi var förenade och förbrukade

 

Förorenade

och

förvildade

 

 

Valsa mig in i en tango

 

dansa mig rätt ner till fan och hans mosters vardagsrum

där ska vi dricka blod ur tékoppar kantade med någons inälvor

och vi ska kräkas.

För jag mindes hur du hatade krokiga radbrytningar

 

så jag centrerar mig på hälften, sporrad av din vanmakt

 

Du känner dig hjälplös och inser inte stödet du ger

 

Jag känner mig förbrukad och kan inte ta emot den kärlek du ger

 

Yngling



Publicerad 2009-04-01 kl 10:10


psykavdelning 1b

Med theralen och zopiklon innanför hatten.

Men zyprexa och sertralin i själen.

Vild av ångest, slitandes i min egen själ.

Ångest ångest river river

 

Riv                       riv                    vira ditt liv runt min handled

 

Pang. theralen 2 ml och jag blir trött. Dåsig kan bara blänga surt på personalen.

man måste prata, tala, få ur sig.

 

Jag var så förbannat ilsk..

 

Senast jag var där hotade jag att skära halsen av en kille, han var skitäcklig och tog på mig. Tyckte att vi kunde ha kul på hans rum.

 

Flås flås klet klet...

 

Panik skrik

 

riv riv riv                slit mig blodig runt din sockervadd



Publicerad 2009-04-01 kl 10:01

RSS 2.0